helggee

När är gränsen nådd? När är du nöjd?
Gör du allt detta för att straffa mig? Säger du allt detta för att jag ska sjunka så lågt jag bara kan? Varför, ändrar du på dig.. När du pratar med andra, är du helt med på allting. När du pratar med mig, pratar du inte. Du skriker, gastar och kräker på mig. Hur vill du att jag ska må?
Innan jag bestämde mig för att sticka, hade jag så dåligt samvete.. så jävla dåligt samvete för att jag skulle flytta, lämna dig ensam. Men nu, är jag så glad att jag kommer slippa dig. Egentligen vill jag bara ta allting och dra, men du vill tvunget plåga mig mer. För att få ut information? För att såga mig mer? Jag vet inte, jag vet inte vad du vill att jag ska göra.
Vi har bara låtsats tycka om varandra, det har inte varit äkta. Det vet jag nu..
För din skull, har jag gråtit konstant, tanken på dig och allt du säger och har sagt till mig, får mig att gråta.. Jag är helt slut, jag orkar inte mer!
Det finns inte en chans att jag klarar mig genom detta ensam..
Du är bortglömd.